Ja, då var det dags för en ny blogg igen. Snubblade över lite statistik på STC och beslutade mig för att granska informationen utifrån stamtavlor. Jag utgick från landets 47 vinstrikaste hästar (tre av topp 50 var kallblod) och försökte hitta ett samband och fann en bekräftelse på redan tidigare kända fakta.

Om vi börjar från början så är det helt klart en fördel som hästägare att ha en hingst i sin ägo. Av landets 47 vinstrikaste hästar var inte mindre än 30 st hingstar. Däremot tycks det inte vara någon större skillnad på ston och valacker, 9 ston och 8 valacker finner vi bland top 47.

Bland tränarna är det få överraskningar, ett fåtal tränare dominerar listan. Allra bäst är Lutfi Kolgjini som tränar 6 hästar på listan, därefter följer Robert Bergh och Timo Nurmos på fem hästar vardera, Stefan Hultman och Åke Svanstedt har fyra och Stig H tre hästar.

Stammässigt dominerar amerikanskt blod blandat med ett mindre franskt inslag. Snittet ligger på 15 % franskt och 85 % amerikanskt. Lyfter man bort de hästar med enbart amerikanska inslag blir snittet 25 % franskt och 75 % amerikanskt.

Tittar man på inavelskoefficienten ligger snittet på 8. Tittar man på linjeavel så dominerar Speedy Crown linjen blandat med franska inslag. Star´s Pride linjen är även den stark och även här är franska inslag att föredra. Noterbart är också att linjeavel på Valley Victory inte förekommer alls med franska inslag. Däremot vid 100% amerikansk stam och väldigt hög inavelskoefficient.

Sammanfattningsvis ska man som hästägare alltså leta upp en hingst med 25 % franskt och 75 % amerikansk stam, gärna linjeavlad på Speedy Crown/Star´s Pride. Sätt därefter hästen i träning hos någon av nämnda topptränare.

Utifrån ovanstående analys har jag stammässigt tagit fram vinnaren av kriteriet 2011. Hans Owe Sundberg får segerdefilera med Jim Oscarsson´s Donttellmewhattodo.

Årets derby blev ett rättvist sådant. Fältets två bästa ekipage gjorde upp om segern och till slut skiljde det inte mycket. Torbjörn Jansson fick sin efterlängtade derbyseger tack vare sin rutin och sina körhänder.

Men 2011 var inget derbyår som går till historien. Ingen av hästarna som deltog lär göra sig gällande i världseliten framöver.

Vinnaren Beau Mec har förvisso en styrka som få andra, men vid en jämförelse av tidigare vinnare som Maharajah så inser man att hästen inte räcker till i den högsta av klasser. Timo Nurmos hästar brukar dessutom ha det svårt att utvecklas efter 4-årings säsongen och då tänker jag närmast på hästar som Yield Boko, Sahara Dynamite och Vala Boko.

Deuxiem Picsous avslutade visslande efter positionsproblem. Hästen fick en löpning i kön och med en bättre rygg sista 700 hade Johnny Takter fått ikläda sig den gula kavajen återigen. Björn Goop valde dock att kliva ut i 3:e spår med en chanslös häst (Timo Nurmos tränad) och drog Deuxieme Picsous bakåt.

Vad nära det var att Tamla Celeber stupat och tagit fler med sig, Ulf Ohlsson drog nog en lättnandes suck när han såg att alla klarade sig, men varför fick Amaru Boko behålla 4:e priset?

Man kan dock konstatera att korsningen fransk pappa, amerikansk mamma är vägen att gå när det gäller avel.

Nu tar vi sikte mot Kriteriet. Kommer Hans R Strömberg vinna i år med sin fine On Track Piraten? Förutsättningarna finns åtminstone, hästen har ju fransk pappa på amerikanskt möderne.